Intervju med Erik Törnblom – Kommuninvest

Erik kommer att delta i paneldiskussionen hyra eller äga offentliga verksamhetslokaler den 29 juni kl. 15 i Almedalen.

I denna intervju lär du känna Erik Törnblom,tf. forskningschef på Kommuninvest. Vi lär oss om Erik som person och hans dynamiska karriär inom kommunsektorn. Erik berättar också om hur han och Kommuninvest ser på kommunsektorns framtida investeringsvolymer, utmaningar och behov. Det och mycket annat, som vad sjuåriga Kajsa har för frågor till Erik om Kommuninvest kan ni läsa nedan.

Erik är Piteå-sonen som började sin karriär som brandman, för att sedan migrera söderut, utbilda sig till nationalekonom och idag är tf. forskningschef på Kommuninvest.

Erik berättar:
Jag började tidigt på räddningstjänsten i Piteå. I nästan tio år var jag brandman. Under de sista 5 åren, då jag arbetade på Västra Mälardalens Räddningstjänst, så skolade jag om mig till nationalekonom på min fritid vid sidan av jobbet. Sedan bytte jag bana, fortfarande inom kommunsektorn, fortfarande samhällsfrågor fast på ett helt annat sätt på Kommuninvest.

Jag började som analytiker där 2015, och sedan ungefär ett år så är jag tillförordnad forskningschef och driver frågor kring investerings och låneskuldsutveckling i sektorn, kommunal skuldförvaltning, men också analyser i frågor som äga eller hyra verksamhetslokaler och ekonomistyrning. Allt som egentligen berör kommunal ekonomi och finansfrågor är det jag jobbar med. Dessutom så stöttar vi forskning inom kommunalekonomiska frågor genom vår forskningsberedning. Det är en väldigt kort inflygning till vad jag gjort och vart jag kommer från arbetsmässigt.

Hur kom ekonomi in i bilden med tanke på brandmannayrket?

Redan i min barndom fanns ett stort samhällsintresse hemifrån. Jag var lite skoltrött efter gymnasiet och ville prova något mer praktiskt som ändå var en del av samhällsuppdraget och där kom jag in på brandmannaspåret. Jag har alltid gillat att röra på mig och tyckt att jag haft goda förutsättningar för det.

Efter några år i yrket kände jag att det var dags att fördjupa mitt samhällsintresse som jag haft från start. Studiemotivationen glödde och i 25-årsåldern läste jag både statsvetenskap, statistik, nationalekonomi, och så rullade det på. Fem år senare klev jag ut från Örebro universitet med en nationalekonomexamen och tänkte: hur mycket jag än gillar räddningstjänsten med alla erfarenheter jag har med mig därifrån, så känner jag att det är det här spåret jag vill in på.

Vid den tiden så hade jag flyttat ner till Örebro och träffat kärleken. Jag frågade mig vad jag kunde jobba med där som gav utlopp för både min ekonomiska utbildning och mitt samhällsintresse. Det slog mig att Kommuninvest kunde vara den perfekta platsen för mig. Jag hade förmånen att få chansen på Kommuninvest och på den vägen är det. 

Många tycker att det är en ganska stor övergång. Jag brukar svara att jag fortfarande jobbar med samhällsviktiga frågor. Det är bara metoderna jag använder som är lite annorlunda. Från strålrör till Excelark kan man väl säga. Jag jobbar fortfarande för samma sektor.

Hur gör du när du på fritiden vill vila huvudet från siffror och arbete?

Tre saker:

1. Först och främst så ägnar jag den största delen av fritiden till att umgås med min familj, mina två döttrar, 4 och 6 år gamla, min fru och vår hund.

2. För det andra så försöker jag att hålla i träningen från brandmannaåren. Efter att ha tränat som en del av jobbet i tio år så har jag behövt fortsätta med det. Speciellt eftersom en stor del av min dag på kontoret är sittande. Det hjälper mig att koppla av.

3. Jag har också ett ganska stort kulturintresse från ungdomen som jag försöker att hålla uppe. Musik, och även litteratur är något som ligger mig nära.

Kajsa, sju år, har en fråga till farbror Erik om vad Kommuninvest är för något?

Intressant fråga… Jag är ju van att presentera Kommuninvest i mitt arbete…Jag har ju en sexåring här hemma så jag ska försöka tänka mig hur hon skulle kunna förstå.

Ja Kajsa. Du är sju år, då går man ju i skolan. Och om kommunen behöver bygga en ny skola för att det är för trångt, eller att den gamla skolan är trasig, då kan Kommuninvest hjälpa kommunen att göra det.

Det gör vi helt enkelt genom att låna pengar till kommunen för att dom ska kunna bygga den här nya fina skolan, eller laga den gamla, så att du Kajsa får en trivsam miljö att vara i.

Sen är det inte bara skolor utan även sjukhus, vattenledningar och annat.

Hur många av er har nyttjat någon typ av kommunal verksamhet under dagen?

Kajsas fråga är ett intressant exempel, för ibland när jag är ute och föreläser på universitet så brukar jag ställa frågan: hur många av er har nyttjat någon typ av kommunal service under dagen, fram tills ni sitter här i föreläsningssalen på eftermiddagen.

Det är sällan någon räcker upp handen för de tänker att vi går ju på universitet, det är ju inte kommunal verksamhet och det stämmer ju. Men då börjar jag säga: ni gick upp imorse, några av er tog ett glas vatten, någon tog kanske till och med en dusch, ni kanske slängde soporna på vägen ut, sedan så tog ni cykeln på cykelvägen till universitet, eller kanske använde ni lokaltrafiken som är kommunal. Man nyttjar ju de här kommunala medlen dagarna i ända utan att man reflekterar över det. Det ska bara fungera.

Det är såklart massa individer som jobbar för att få de här sakerna att fungera, men en stor del handlar också om alla de anläggningstillgångar som vatten- och avloppsverk, ledningssystem, infrastruktur och fastigheter vi brukar.

Samma fastigheter som vi under paneldiskussionen i Almedalen, 29 juni kl. 15 kommer att diskutera. Allt detta behövs för att det vi tar för givet i vardagen ska fungera. Någonstans kräver allt det här stora investeringar. Där hjälper vi kommunerna att genomföra investeringarna på ett så billigt och bra sätt som möjligt.

Varför har kommunernas skulder ökat?

Vi kommer från en period när investeringarna har vuxit väldigt mycket, framför allt under 2010-talet. Det beror till stor del på att vi har haft en snabb befolkningstillväxt, en förändrad demografisk struktur och stora renoveringsbehov i befintliga fastigheter och infrastruktur. Trots att kommunsektorn har levererat starka resultat och på så sätt till största del finansierat dessa investeringar med egna kassaflöden, har det också behövts ökad upplåning. De investeringar man gör i byggnader och infrastruktur ska hålla i kanske 20, 30 eller tom. 60 år framöver. Investeringarna är något som inte bara kommer dagens generation till nytta utan även de som ska nyttja de här tillgångarna framöver. 

En stor del av den ökade upplåningen kommer från Kommuninvest. Vi har inget vinstsyfte då vi ägs ju av våra 294 medlemskommuner och regioner, utan allt eventuellt överskottgår tillbaka till medlemmarna i form av återbäring och ränta på insatt kapital. Vi lånar upp pengar på internationella och nationella kapitalmarknaden. Sedan måste vi såklart täcka vår verksamhet, men det är bara några baspunkter som det kräver. Alltså några hundradels procentenheter.

Vi ägs alltså av våra medlemskommuner och medlemsregioner och vårt syfte är att skapa värde för våra ägare, precis som alla företag. Det gör vi dels genom att vi säkerställer så stabil så billig finansiering som möjligt när man gör de här investeringarna. Men vi ger också relevant rådgivning kring ekonomistyrning. Alltså vad som är en rimlig skuldnivå, vilka resultatnivåer behöver kommuner och regioner för att upprätthålla en god självfinansieringsgrad, och en stabil soliditet och så vidare.

Vi behandlar också närliggande frågor som till exempel äga eller hyra-frågan. Där har vi skrivit rapporter och analyser kring vår ingång i den frågan och vad vi tycker att man bör tänka på när man tar ett sådant beslut.

Hur kommer din personliga närvaro att se ut på Almedalen?

Dels har Kommuninvest egna seminarier, varav jag kommer vara med på ett av dem (länk). Det seminariet handlar om utvecklingen av allmännyttan, en närliggande fråga – precis som att vi alla drabbas av den makroekonomiska miljö som vi är i nu. Både som hushåll med stigande energipriser och med bolåneräntor. Och inte minst kommunsektorn med sina högre pensionskonstnader. Men fastighetsbranschen är ju en av de tuffast drabbade branscherna. Det på grund av att man har en kapitalintensiv verksamhet och relativt hög belåning. Så är det ju också för de kommunala bostadsföretagen. Det håller Kommuninvest att tittat lite närmare på i en rapport. Det ska vi diskutera på vårt seminarium.

Sedan är jag inbokad på Parmacos seminarium hyra eller äga offentliga verksamhetslokaler.

Utöver det kommer jag att gå runt och lyssna på intressanta seminarier och träffa personer som jag tror att jag kan ha ett kunskapsutbyte med. Helt enkelt för att få en bättre bild av hur det ser ut för samhällsekonomin i stort för olika aktörer. Jag hoppas också se om det finns potentiella samarbeten och saker man kan lära sig av varandra. Det är min plan för Almedalen så här långt. Sedan får vi se, det kanske blir fler uppdrag som jag skulle kunna tänka mig.

Hur ser Kommuninvest på investeringsutrymmet i kommunerna de kommande åren med ökade räntekostnader? Vad tror ni kommer att prioriteras?

Vi tittar ofta på kommunsektorn ur ett koncernperspektiv, inklusive bolagen. Min bästa bedömning är att investeringsvolymerna i kommunerna och regionerna kommer att hållas uppe relativt väl.

Det finns ganska mycket som fortsatt behöver göras där. Man har väldigt stora reinvesteringsbehov i fastigheter och framför allt infrastruktur, inte minst vatten- och avloppssystem som behöver göras de kommande åren.

80-plussarna

80-plussarna blir ju fortsatt fler och där kommer det nog behövas göra insatser både i befintliga äldreboenden och i nybyggnation. 

Det som håller tillbaka är delvis att ett lägre födelseantal än vad vi förväntat oss. Prognoserna har reviderats ner. Antalet barn och unga förväntas minska i den närmsta tioårsperioden jämfört med vad de tidigare prognoserna pekat på. Det sänker trycket på investeringar i förskolor och allt annat.

Bostadsbolagens investeringsvolymer

Jag tror bostadsbolagen kommer att få se kraftigt minskade investeringsvolymer de närmaste åren, om vi tänker på vad prognoserna för bostadsbyggandet säger. Allmänt så blir det en lite hårdare prioritering och lite mer återhållsamhet kopplat till högre räntekostnader och högre byggkostnader än tidigare, det blir svårare att få ihop investeringskalkylerna. 

Investeringarna har ökat väldigt mycket under 2010-talet och dom kommer sannolikt att ligga kvar på en hög nivå men den höga tillväxttakten tror jag kommer att brytas.

Min samlade bedömning är att investeringsvolymerna kommer att vara ganska höga flera åren framöver. Däremot kommer trenden inte att vara lika uppåtgående och tillväxttakten kommer att avta.

Det sista jag vill lägga till är att det finns en stor osäkerhet i prognoserna. Var vi landar påverkas i hög utsträckning av den ekonomiska utvecklingen. Konjunkturen är svårbedömd i sig.

Kommer inflationen ner?

Kommer byggkostnaderna att hållas tillbaka framöver? Vad kommer regering och riksdag att göra i form av generella stadsbidrag? För det påverkar ju kommunernas resultat och deras möjligheter att självfinansiera investeringar.

Dessutom så har vi ju politiska beslut på både riksdagsplanet och på lokal nivå som kan påverka hur investeringarna utvecklas. Men jag vill poängtera att det finns ett stort underliggande investeringsbehov, trots den avmattande befolkningstillväxten som gör att färre kommuner behöver investera för en snabb expansion.Då har man i stället möjlighet att ta hand om de reinvesteringsbehov som man har, framförallt i befintliga fastigheter och infrastrukturer.

Nu är frågan om man har den kapaciteten, både ekonomiskt och organisatoriskt för att ta tag i de här investeringarna i det här läget. Det är den stora frågan. Behoven finns där underliggande.ä

Om flyktingvågen, krig och pandemi symboliserar utmaningar som varit under 2010-talet för Sverige. Och vi i spåkulan ser hot om klimat, svält och översvämningar: vad ser du för utmaningar för Sverige framöver? Hur kommer kommuner att bli tvungna att agera?

Miljö och klimatfrågan kommer vara i fortsatt fokus. Om vi ska klara den omställningen behöver alla sektorer behöver jobba ihop. Såväl stat som det privata näringslivet och kommunsektorn.

Kommunsektorn står för en merpart av de offentliga investeringarna i Sverige. Just för att vi har den decentraliserade välfärdsmodell vi har. Både när det gäller nybyggnation och reinvesteringar så behöver man ha den aspekten med sig hela tiden, att man bygger i bra material, att man bygger energieffektivt och så vidare.

Men också fokus på renoveringar man gör. Det räcker inte med att återställa byggnader så att dom har ett ok skick. De behöver ofta även göras energieffektiviseringsåtgärder.

Det gäller att uppgradera så att man klarar de miljökrav som finns idag.

Miljö och klimataspekten ska finnas med, det är ju hela kedjan. Både när det gäller nyinvesteringar och reinvesteringar i befintliga tillgångar.

Kommunerna har kommit långt i utvecklingen om miljö- och klimataspekten

Kommuninvest gick ganska nyligen ut med att vi har passerat hundra miljarder kronor i godkända gröna lån. Vi är på så sätt Nordens största aktör inom grön finansiering. Den aspekten är jätteviktig för oss på Kommuninvest. Även om kommuner och regioner har kommit långt i detta arbete finns mycket kvar att göra.

Kommunerna kan ju inte göra allt

Stat, kommun och det privata näringslivet behöver gå hand i hand. Men kommunerna måste göra sin del för att man ska nå de mål som man uppsatt.

Social hållbarhet

Även den sociala dimensionen på hållbarhetsarbetet är såklart central för kommunerna. Där har vi på Kommuninvest inte kommit lika långt. Men vi har introducerat lån för social hållbarhet för att kunna synliggöra det här arbetet på ett bättre sätt. Den aspekten är viktig. Vi har segregation och den typen av frågor. Sociala investeringar är extremt viktigt, och där är kommunerna en central aktör.

Hållbarhet gäller alltså såväl den sociala som klimat/miljömässiga aspekten. Det är helt centralt för kommunerna framöver.

Det kan såklart driva upp investeringarna ytterligare lite grann. Det är också investeringar som man gör för att få ett bättre och mer hållbart samhälle på sikt. Det måste vi göra för att klara de mål som vi har satt upp.

Säkerhetsläget

Säkerhetsläget är inte lika starkt kopplat till kommunernas investeringsverksamhet. Där är den statliga sidan mer tongivande. Men även inom civilförsvaret har kommunerna en viktig uppgift, och man pratar man i kommunerna om hur det kommer att vara allt viktigare framöver.

Vill ni lära er mer om Kommuninvest kan ni besöka deras hemsida www.kommuninvest.se